Sedan 2008 och fram till 2018 har vi kunnat sända ca 10 000 kronor varje månad plus en rejäl julklapp. Vi har också hjälpt till med kostnader för utbildning samt vatten och elektricitet. Detta har möjliggjorts genom alla månadsbidrag samt donationer av större summor. Som exempel genererade en konsert med Göteborgs Konsertkör, en minibuss och upprustning av kök samt diverse reparationer.

Våren 2010 besökte större delen av styrelsen Sakhumzi och det var en stor glädje att se hur mycket bättre barnen hade fått det. Nu vet vi att det vi gör – verkligen gör skillnad.

Under 2011 har vi kunnat öka vårt stöd till Sakhumzi som genomgått stora förändringar då man förvärvat en 5000 m2 stor tomt där man med bl a vår hjälp bygger upp en förskoleverksamhet.

Myndigheterna har äntligen börjar ta ansvar för barnen genom the new Children’s Act. Stora barnhem får inte längre finnas utan barnen blir en del av en familj i området, i ett så kallat satellithem/Granny home (Amelia har sett till att en mormor/farmor ingår i familjen). Dessa hem kommer att få ekonomiskt stöd från myndigheterna.

Tack vare verksamheten på den nya tomten Ekukhanyeni- Place of Light kan Sakhumzifamiljen ändå hållas samman. Hit kommer förskolebarnen och sedan skolbarnen, här äter man tillsammans och äntligen har man fått en lekplats. Till Sakhumzi är barnen alltid välkomna men färre sover där idag. Sakhumzi har blivit mer av ett utbildningscenter och en samlingsplats men också en plats för de allra minsta barnen.

Vi fortsätter våra långa samtal med Amelia varje månad och ett flertal Ameliavänner har besökt Sakhumzi under åren och berättat om fortsatta förbättringar och viktigast av allt glada och friska barn som får kärlek och utbildning. Utbildning är något som Amelia och också Amelias vänner prioriterar. Lisette och Helena som båda arbetar som lärare i Öjersjö Brunn skola har tillsammans med sina elever samt deras föräldrar genom bl.a basarer kunnat samla in stora summor till en utbildningsfond. Dessutom har barnen på Öjersjö Brunn skola och barnen på Sakhumzi lärt känna varandra.

Under 2012 kunde vi konstatera att vi sedan 2004 sänt en miljon kronor till Sakhumzi!

Detta har gjorts möjligt genom alla generösa bidrag och stort engagemang när vi anordnat basarer, julbord och lotterier.

Från 2013 har kontakten med Amelia förenklats då hon nu har mobiltelefon och vi kan kommunicera via sms. Barnen på Sakhumzi får sällan möjlighet att lämna Mfuleni så styrelsen har beslutat ge barnen några annorlunda upplevelser varje år. De längtar som alla barn efter utflykter, kalas, hopptorn och att ibland få vara i en mindre grupp. Vi är så glada över att Ameliavänner på besök har kunnat se till att en del av detta blivit av.

Amelia och barnen ser oss som sin svenska familj och vi är alltid välkomna att hälsa på.

2013 blev Amelia 70 år och hon har länge arbetat på att lära upp de äldre ”barnen” så att de kan ta över verksamheten den dag hon inte längre finns där.

Redan nu sköter de det mesta men Mama är den som är ansiktet utåt. Några av flickorna utbildar sig för att kunna arbeta som förskolelärare och Amelias dröm att kunna driva en förskola har blivit verklighet.

Fram till och med 2016 förlöpte allt som vanligt men i januari 2017 hände det som obevekligen skulle komma att hända, Amelia lämnade oss alla och ”flickorna”, som nu var vuxna, fick ta över. Detta lyckades de mycket väl med. De fortsätta med förskolan och höjde standaren på Sakhumzi på många sätt. Många besökare vittnar om hur rent och fint och välordnat det är och framför allt hur bra barnen mår. De saknar sin Mama Amelia men gläder sig åt att fortsätta i hennes fotspår. Ameliavänner ses fortsatt som en del av familjen och alla som besökt Sakhumi berättar att det verkligen känns så.

Fram till slutet av 2021 fortsatte allt som tidigare, men sedan började Amelias dotter komma med hot och kräva att de alla skulle flytta ut. Hon ansåg att hon borde ha fått ta över Sakhumzi, men hon hade ingen laglig rätt då Sakhumzi är en stiftelse och enligt Amelias testamente skulle barnhemmet fortsatt drivas på samma sätt som tidigare. Tyvärr var alla rädda för henne och ingen i samhället vågade gå emot henne. Amelias vänner erbjöd advokathjälp men fick till svar att det inte skulle lösa problemet, för även om de skulle få rätt i en domstol var det inget som garanterade att de skulle bli lämnade ifred, för de var ju kvar i Mfuleni. Allt de önskade var lugn och ro.

Lösningen blev att samtliga barn och Anathi, som Amelia valt att ta över efter henne, flyttade till ett litet hus som Amelia ägt och där bor nu 14 barn och en vuxen. Amelias vänner blev bestörta och bestämde att man fick acceptera läget och göra vad man kunde för att göra huset beboligt. Huset var inte tänkt för så många utan man har fått hitta på lösningar som triptrappsängar och en spis som är anpassad till matlagning för så många personer. Under 2022 rustades huset upp och fungerar nu bra för Anathi och barnen. Amelias vänner har tät kontakt och fortsätter som tidigare med månatligt stöd och får känna glädjen av att veta att barnen mår bra och är mycket glada över att ha ett tryggt hem. Och de älskar skolan!

Sakhumzis vänner